En strålande påsk

Då målar man ägg. Och ser glad ut. Nilsson gjorde båda delarna med bravur! Det behövdes inte ens någon omröstning för att kora det finaste ägget. Bara en sån sak.

Södra Ölands stolhet Långe Jan höljdes i dimmbankar som fick oss att tänka på Sagan om Ringen. Man kunde gå upp i fyren. Min far totalvägrade, så vida inte min lilla mor gick med på att bära honom uppför de 197 stegen "för attt titta på dimman". Mamma och jag sneglade uppåt och avgjorde att vi kunde leva utan att se Öland från ovan.

Och där, mitt i den öländska naturen, ligger en cementfabrik.

Långfredagen. Är det alldeles för långsökt att tro att de tu vid baren böjer sina huvuden för att minnas den korsfäste?

Jo, visst är det så.
Barnproduktionen går helt enligt planerna! Allra allra allra finaste Anna äter för två och visualiserar förlossningen som kommer att vara väldigt enkel och mest vara "som att släppa en boll ungefär".

Det fattas bara en gitarr och lite snirklig text så har vi ett klockrent mespopcover. Sorry love, men just här ser du verkligen ut som en prettopopkostym snarare än en rökigt rockig bluesman.

Men det här, det gillar vi båda två, för att knyta an till easter.