Semester med allt vad det innebär i form av grym musik, knarrande hotellsängar, morgondopp i Donau, mammas fantastiska mat och och annat djävulskap kom liksom i vägen för en lugn tillvaro framför datorn med bloggen framför ögonen.
Det blir så. Och eftersom ingen annan än jag nog egentligen har saknat det så där våldsamt mycket så känns det lagom att vara fit for fight nu - drygt en och en halv månad sedan förra inlägget. Varför be om ursäkt för något som känns bra?
Men! Nu kommer det roligheter, de två dagarna som jag har jobbat har bjudit på:
Snyftartikel om hönan Malin som inte fick åka buss. SE så ledsen hon är. Det är så sjukt så det finns inte. På ett sånt där trivsamt på landet sätt. Fast visst, jag höll på att ramla ihop när jag skakade hand med hönsägaren och försynt frågade var han hade sin höna...?
Hon är nere på cafeét, förklarar han och tittar på mig som om jag var lite dum och det vore en självklarhet att hönan Malin inte följer med upp på redaktionen utan istället väntar på cafeét nere på hörnan...
Och, för er aningslösa, mellanrumstandborstar kan bli otrendiga. Den är inte helt given.
I övrig: Anställningsstopp på jobbet. Istället för att återbesätta den vakanta tjänst som jag numera vickar på så -ta tara tam - dras tjänsten in i stället. En månad till i Västervik, sen vinkar jag adjö till Ostkustens Pärla och drar till de värmländska skogarna i stället. Det känns som rätt sak att göra lagom till hösten.
4 kommentarer:
Stackars höna.
Hej Lisa! Skönt med semester. Jag är också ledig men börjar på Halmstad högskola på måndag. Vad tråkigt med VT och anställningsstopp. De borde ju inte dra ner mer på fotograferna. Ni är ju inte så mga. Konstigt val. Vad har du på gång framöver? Hoppas det ordnar sig. Kram fia
Surt att de inte fattar att DU är den bästa de har!! Men.. Värmland blir säkert bra tillsvidare. Ska du inte ta och hälsa på oss nånting på semestern??
Skicka en kommentar