Hem till går'n...

... eller något liknande. En snabbtur till ön lagom till den stora begivenheten Skördefesten blev en djupdykning i dialektala trivsamheter. Vad sägs om, i tur och ordning:

-"len" kan med fördel tillämpas ord som cyklen, nycklen och speglen - bland annat.

Från Öland - såklart. Var annars skulle man baka redit bröd?

Barnloppisen är nog tyvärr ingen dialektal rolighet. Den får följa med som allmän skojighet bara.

Men, det blev ien del icke-ironiska utflykter också. FF lyckades slå Göteborg med 2-1 och Kalle och jag tog det som en utmärkt ursäkt för en liten segeröl. En liten segeröl som inte ville vara ensam utan blev ett par stycken segeröl. Så där så att jag råkade ta ut hälften av mina tillgångar i bankomaten vid halvtvåtiden när jag skulle plocka ut en slant för att kunna åka träskobussen hem till Ölann'. Oh well. Det må vara hänt. Pengar kommer tillbaka, men inte i lika stor utsträckning som tidigare inser jag när jag ser mitt nya anställningsbevis från NWT (Nya Wermlands-Tidningen - nä, jag orkar inte länka, googla det för tusan)

Bakissöndag i hemtrakterna - vad gör man då? Fotograferar sitt bedårande gudbarn såklart.

Fem månader gammal och så där söt som barn bara kan vara när man får hålla dem så länge de är glada och luktar gott.

Det viktigaste när man plåtar barn? FÅRSKINNSFÄLL, givetvis.

Finungen med finföräldrarna! En reminder om att hund, hus och barn kan komma plötsligt...

... och bli alldeles alldeles underbart!

Mesrock

"Vi var hemma hos mig, jag hade bakat kladdkaka och Kim bjöd på vaniljsnurror"
Citat hämtat från mormors syunta? Från mammas planeringsmöte för dagistanterna? Från en träff i bostadsrättsföreningen?
Fel, fel, fel.
Citat Martin Hammar efter Soulshake express' (från och med nu känt som Det Lite Tuffare Bandet) bandmöte i går kväll.
Jag gillart.
Jag gillar att fem skinnjackor kan sitta ner och mysa över en kanna kaffe och lite hembakt samtidigt som de lägger upp planer för hur världen ska erövras. Avväpnande på något sätt.

36,25 - en bra början

Kommunfullmäktige i Västervik, en ständigt pågående fest...

När inte ens politiske redaktörn och kommunreportern orkar hålla sig vakna trots ett synnerligen fantasieggande inlägg om plaststolar - då är det illa. Men trots det en spännande måndag med jobbintervju i Karlstad och finintervju i Blackstad hos Albin som lever mitt drömliv. Det är så fint, det ljuvliga gamla missionshuset han håller på att renovera med stora ljusa ytor täckta med färdiga och halvfärdiga tavlor, frilansandet för Res och den självklara känslan av att ha hittat hem.

Människor man blir glad av, det är nog det som är grejen med livet.

Och så var det ju jobbintervjun då, på Ondskan som vännerna kallar den.

En litenliten tjänst, en fot i dörrspringan, en perfekt ursäkt för att få bli sambo och för att slippa söka desperadojobb som kommunreporter i Jönköping eller något annat lika vidrigt.

36,25 procent av det där livet som jag tänkte leva i framtiden. En alldeles lysande början.

Mensvärk och arsenik

Sittande på marken har jag plåtat bandklippning. Det måste varit sjunde eller kanske åttonde gången jag plåtar kommunalrådets fingerfärdighet med sax och blågult band. I dag hade han inte den där riktiga handledssnärten som han tidigare briljerat med, men alla har rätt att ha en dålig dag emellanåt...

Oh well. Att kommunen börjat samarbeta med högskolan om att få sjuksköterskor till norra kommundelen är ju säkert bra. Kersin, tokgammal, och Jeremia, sjuksköterskestudent, tyckte det var bra, MEN - kolla in det halvdöda gänget vid bordet bakom!

Arsenik i smörgåstårtan månne?

Nu blir det lång färd mot skogen. Och kärleken. Och allt sånt där. Håll nu tummarna för mig på måndag morgon!

åh...

Kompetensseminarium.
Smaka på ordet. En smakfull blandning av 11 ganska trivsamma konsonanter och 8 hyggligt trevliga vokaler. Bokstäverna i sig är det ju inget fel på, men den bittra smaken blandningen ger är nästan värre än om en aspackad bartender börjat göra en bloody mary och mitt i det hela fått sinnestillestånd och avslutat som om det var en white russian (dricker folk fortfarande mjölkdrinkar?).
En sövande dag. En dag när småhundar som ser ut som peruker är ett lyft!

En dag när det hjälper att tänka på att snart händer det andra saker. Hoppas jag.