Trött som ett djur och med mitt vänaste leende draget till max klev jag in på dansrestaurang. Och gudars! Trots trötthet, förkylning och en och annan förklaring till varför jag inte dansade själv hade jag en grymt fin jobbkväll bland svettande snurrande människor som hade tid att prata en minut eller två mellan klädbytena. Finaste Värmland!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar