Att sitta på trappen till ett litet torp mitt ute på småländska landsbygden är GULD.
Grillning ute hos en tidigare jobbarkompis i hennes el- och vatten-lösa hem, spännande.
Medan elden falnade så att vi kunde lägga mat på grillen hörde vi hur det prasslade i gräset och helst plötsligt stod de bara där och stirrade på oss.
20 stycken.
Kor.
Jag har aldrig varit så glad åt att att vara vegetarian som just då. Hade det varit något annat än haloumiost på grillen vet jag inte vad den rödbrokiga lynchmobben hade kunnat hitta på...
Nu klarade vi oss undan med en svansviftning.
Reporter-David och jag har gjort en badvakt (aka livräddare i baywatch-röda shorts) ledsen idag. Att varken inide-reportern eller den onda fotografen skulle bli imponerade/attraherade av ordentligt ompysslade biceps var inte riktigt vad han hade räknat med.
Sånt är livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar