Men, ibland händer det.
Sommarspelning på kullerstensbelagd innergård, rosenbuskarna slåss om vem som ska få dofta mest, fontänen bubblar å det pittoreskaste och på den mysiga lilla gårdsserveringen kan man köpa kaffe medan man lyssnar på ljuv musik.
Då ÖPPNAR sig himlen (fan så svårt det är att inte hemfalla åt öländska talfel och skriva himmelen) och regndroppar stora och ettriga som måsar (jaja, nästan i alla fall) kamikazedyker mot oss.
I vilket annat land som helst, utom möjligen England, hade det blivit kris och panik, folk hade trampat ihjäl varandra i sin önskan att ta sig inomhus. Inte i Sverige. På ett kick har de rutinerade konsertsvennarna dragit snabbare än Lucky Luke och fått upp paraplyer i regnbågens alla färger.
Darwin hade varit stolt över oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar