Pestens tid

Västervik visar sig från sin allra mest Pestens tid-liknande sida och jag har tvingat Martin att göra saker som man gör i Västervik en lördag.
Gå på bandy på Tjustvallen (med ett stycke pojkvän klädd i lågskor, midjekort jacka och gåshud).
Gå på nyårsrevy (som tur var kunde han skratta åt dialekten i alla fall).
Gå på bio (Allt Flyter).
Vandra hem genom ett helt folktomt Västervik och skämmas lite när Martin frågar om vi inte kan ta vägen genom centrum och se om det inte är NÅGON ute på stan. Skämmas därför att vi precis har gått genom centrum.

Men! Det finns ljuspunkter även i Västervik! Det är till exempel bara i Västervik som rambutan klär ut sig till gul lök för att skoja till det lite.
Och det är bara i Västervik som ICA är ärlig nog att skylta med vad läskhyllan egentligen är till för.

Och så fick vi finbesök till fikat. Lina, med mobiltelefonen klistrad vid örat och ett stycke barn på armen. Precis som vi vill ha henne! Välartade Elis varken kräktes eller grät på mig så nu är vi superpolare.