Du är höst.

Höst är leriga hästrumpor, spanska verb, soffhäng, gulrött istället för grönt, te och böcker, melankoli, stelfrusna cykelfingrar på morgonen, långresor, oklarheter i förhållandet mellan spännande/skrämmande, tjocka filtar, varma kramar, rastlöshet, kantarellsoppa och en hel del annat. Men, det som verkligen gör hösten till något bra, trots att höstlövsdrivor snart ligger kletat som uppblöttnat cornflakes över landet, är - Mormors Raggsockar.

Oklart om det beror på att jag är lantistös eller om det är så enkelt att min mormor stickar världens bästa sockor, raggsockar är favoritplagget framför alla.

Hur var det nu sis, kalla eller varma färger?

Finding Neverland. Eller i alla fall Art- & designmuseet i Kbh

Jag har nog aldrig jobbat på ett ställe som varit så fullproppat med kunskap som Värmlands Museum är. Men, det hjälper liksom inte när man står mitt i Köpenhamn och borde vara ungefär 4 km längre bort i Köpenhamn för att hamna i möbelmecka på Kunsindustrimuseet.

Fem kaffe, fyra kartor och fem viljor - sen kom vi rätt.

Helt plötsligt känns det ganska givet att det inte var så mycket Fri Lek på schemat för personalresan. Gôtt var det i alla fall!

När jag kommer hem har Mannen gjort myteri.

Attans.

V som i vansinne

Jag hade fel, det blev inte alls bra. Det blev helgalet.

Omkring 300 000 personer i Sverige tycker att Fel Parti verkar vara schyssta grabbar.

Jag knycker ett fint citat angående eländet:

Man ska inte tro att folk är dumma - de är dummare.

Söndagen var annars mer amerikansk fotboll än val för mig. SM-final för åttonde gången för Crusaders som har en diger silversamling. Statistiskt är det väl egentligen en bedrift i sig att förlora sju finaler i rad, men men..

De kallar det sport, men alltså - jag vet inte jag. En hög grabbar i cykelbyxor, axelvaddar och hjälm som kastar sig efter varandras vader. Roligt har de i alla fall. I alla fall efteråt, när de har klivit av killen som haft oturen att hamna underst.

Särskilt roligt ha de när de vinner SM-guld.
Så, förutom att det går åt helvete för Sverige är det en bra måndag. En bra ledig måndag. En måndag utan tryffelgris men med kantarellhäst.

Även om 550 kg häst mest stod stilla, gnagde på en gren och blängde under lugg medan jag i bästa MacGayver-style skogsstrippade och byggde en "bära hem massor av svamp i"-kasse av ett svettig och häststinkande underlinne.

Smaklig måltid då.

V som i valdag

Bilbrand i Karlstad. Illa som tusan. Men att det händer natten till valdagen är med största sannolikhet slump. Inte som i Afganistan. Där minst 150 attacker mot vallokaler och valobservatörer genomförts.
Otufft.
Så. Ni röstar vi allihop. För att vi kan.
Det blir väl bra?!

Hipp hipp Martin!

26 år. 26 värmeljus på finbricka*. 26-åring med Brolle Jr-friss och mullvadsögon som hade kunnat sälja sin röst till vilket parti som helst om de lovade Sovmorgon På Födelsedagen.

Nu är det slut på "en ungdomsbiljett och en vuxen" när vi reser någonstans.

Nu är det "två vuxna" som gäller. Lite fint känns det allt.

Att uppvaktningen bland annat består av en Kalle Anka-prenumeration är bara slump. Helt klart bara slump.

*Den Goda Husmodern konstaterar att Cajsa Warg är den mest strålande ledstjärna man kan ha. Frukostbricka med världens godaste kanelbullar som Mannen själv har bakat känns... eh, ska vi säga modernt...?

Slutåkt

Solkatterna gjorde säsongens sista match mot Griparna och säkerställde det rekordartade resultatet 0 poäng - på hela säsongen.
Det hugger lite i hjärtat, av tommar läktare och peppande lagledare som fryser lika mycket so alla andra men som ändå håller leendet på plats. In i det sista.
Jag tror det är därför jag är hooked. Motorsport är fan idrottsvärldens svar på hårdrock. Alla, ALLA, är snälla och trevliga. Det är alltid någon trivsam farbror i träskor och funktionärsväst som snackar skit och förklarar det man inte förstår. Förare och mekare är trevliga i seger som i totalnederlag. Jag giller't.
Det är nästan så att jag kan ha överseende med att de spelar Macarena mellan loppen...

Så, i beckmörker, på en blåsig motorarena långt från all ära och redbarhet står jag och är på det stora hela ganska lycklig.

Och en aning stressad, Hagahallen stänger om 25 minuter och där inne finns sista ingredienserna till Martins morgonfödelsedagsfirande. Eller sista. Allt i ärlighetens namn.

Den Goda Husmoderna är en myt.

Politikerblogg har det visst blivit, men...

Fel Parti var i stan. Försökte ha torgmöte. Det blev inte så.
Det blev kravallpolis och ungdomar som är helt på det klara med vad Fel parti står för bakom sina ljusblå blommor.
Mötesfrihet, ja för fan. Det är klart. Men jag kan inte annat än förstå kidsen. Kom igen, budskapet är ju Bort Med Er. Inte fan kan man klandra någon för att de råkar tappa ett ägg på framrutan på en bil som råkar rulla genom Karlstad med ett förvirrat budskap om att ta tillbaka Sverige då...?

I den bästa av världar leder Fel Partis besök till mer än två beslagtagna ägg och ett jävla PR-jippo. I den bästa av världar leder det till att röstprocenten på Kronoparken skjuter i höjden.

Men, Fel parti är ändå för jävla listiga. Tänk va, om han hade fått försöka prata det hade kunnat vara det absolut bästa sättet att få folk att se igenom den håltomma politik de står för. Nu behövde han aldrig det, nu räcker det att han åker runt i sin bil och hundgråter över att han inte får föra fram sitt budskap. Den hästen vill man minsan inte skåda i munnen...

Jag har gjort det.

Mot ett blött, på gränsen till söndersmulat, röstkort framletat ur regnjacksfickan bytte jag till mig tre röstkuvert. Fattade inte grejen med de gröna små båsen utan stod glatt och knölade ner mina röstlappar i pyttekuverten ståendes framför röstbåsen.
Strunt samma, jag har sagt mitt i riksdag, kommun och landstingsvalet.
Nu måste alla andra också göra det.
Så att inte Fel Parti tar sig in och kan lägga sig i vågskålen.

Sista valrycket. FP med färggranna påsar i högsta hugg satsar på Uppsökande Verksamhet och knackar dörr för att Prata Politik På Hemmaplan.
Än har vi inte sett det sista desperata försöket att få medietid. Jag bara väntar, jag är inte nöjd. Jag vill ha mer, MER!
Jag vill har kristdemokrater som brottas med krokodiler, jag vill ha vänsterpartister som tävlar i vem som kan bygga högst torn av de där söta pastellfärgade klossar de har på sin affischer, jag vill se ett Big Brother med sossar och moderater, pakterna, sexet, mobbingen. Jag vill se centern utmana miljöpartiet på kobingo och kast med litet vindkraftverk.
Men, än så länge får vi alltså nöja oss med:

Vill du ha en folkpartist på ögat...?

Det står Hammar-Olaison på dörren i alla fall...

- Jag slutar vid fem.

- Jag blir nog kvar till sju i alla fall.

- Okej, jag drar till stallet vid sex. Kommer nog hem vid halv nio-tiden.

- Bandmöte vid åtta. Kanske inte så sent...

- Ses i morgon då.

På jobbet

klick n' switch

Verkligheten är här igen. Da beach boy ligger nerbäddad i soffan med en förkylning kittlande i skägget.

På jobbet ägnar jag mig kulturhistoria. 212 sidor kulturhistoria för att vara jävligt korrekt.

Vita handskar, en sida i taget.

117 done...

Alla ägnar sig tydligen inte åt det. Min panik-leta-kurslitteratur-som-inte-kostar-skjortan-trots-att-man-är-ute-i-sista-minuten-jakt fick ett abrupt slut när två tuggummituggande blonda teens med översizade H&M- och Gina Tricot-kassar trippade in på Akademibokhandeln med orden:

- Åh, kan vi inte gå in här? Jag gillar att gå i såna här udda affärer ibland!

Hjälp.

Och ja, jag har blivit tant som läser kvällskurs...

En sån som tar bilen till föreläsningarna och tycker att det är lite kul att träffa nya människor samtidigt som man får lära sig något nytt.

Bakvänd 30-års kris?

sä-mä-s-tär

Visst ser han väl ändå lite piggare ut nu?

Att bada i Atlanten, dricka öl, pruta på Tjuvarnas Marknad och titta på stora stenprylar var helt rätt medicin för hösttrötthet.

Post-semester-tröttheten däremot, den släpper nog inte än på några dagar.