Lite så där känns det. Emellanåt blir det ju så. Att man liksom är med, fast mest bara i periferin.Att peppen inte riktigt finns där och att det varken hjälper att ringa mormor och prata om hur gott det ska bli med mandelmusslor på julafton eller att skratta sig till astmaanfall åt gamla tonårsbilder (pikétröja och vitblonderad page... kom igen!) för att skaka av sig olusten.
Det där känslan av "jagkaningentingochorkarinteochaharmestbaraingenlust" bara ligger och lurar och som en gammal disktrasa som man inte har hängt upp ordentligt glider den sakta ner och lägger sig över ja, allt egentligen.
I Kalmar avlivas det 25 katter i veckan och på andra ställen ligger det döda kor i skogen.
Tur i alla fall att klimathotet kommer att avvärjas nu när alla möts upp i Köpenhamn.
Yippee ki-yay!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar