Kaffepaus i fabriken

Fortfarande höst. Med ett extremt förvirrat väder där det enda säkra är "mer eller mindre regn". Trots det är det mesta glatt.
Provocerande glatt om man frågar min kära sambo.
Det är nästan så att han tar illa vid sig när jag studsar upp på morgonen och kasar i väg till jobbet så snart som möjligt. Utan att ens snooza.
Men, egentligen är det kanske inte så konstigt. Just för att det är höst. Förändringarnas - men även Den Stora Jobbpanikens - tid.
Efter en universitetstid med 50 % utbildning och 50 % skämselpropaganda om att "ni vet att ni inte får något jobb om ni inte är Bäst, Har flest idéer och dessutom Mesta kontaktnätet" samt insikten om att det går ett dussin urduktiga människor på varje vick, tjänst eller liten deltid som kan tänkas skakas fram så är det ljuvligt skönt att Gå Till Jobbet. Och trivas.

Att vara ledig på hösten är helt enkelt ingen bra sak. Om det inte är för ett par tre månaders resande i Sydamerika förstås...