Ibland har man ingenting emot att gå upp på söndagsmorgonen. Inte när det ska göras jobb som jag har peppat för sedan i somras.Det är faktiskt det absolut roligaste med det här jobbet. Att något kan växa från en mening sagd i förbigående till en idé till ett helt tema.
Grymt fint.
Innan dess hann jag med en innebandymatch där jag träffade Alice och hennes morsor - plastbandy en söndagsmorgon hör dock till ovanligheterna och ska under inga som helst omständigheter göras till tradition.
Alice själv skuttade runt och låtsades att klubban var en häst.
Klokt barn.
Hemma bekämpar vi mörkret på alla tänkbara sätt, som att två år efter inflyttning äntligen sätta upp en taklampa. Och ja, skenet bedrar å det grövsta.
Det råder ingen som helst jämställdhet på hänga-upp-lampor-fronten. Martin kopplar ihop sladdar med andra sladdar medan jag nervöst tittar på. När allt är klart justerar jag höjden - ja, med en tång i näven för syns skull...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar