Det var Loreens kväll i kväll. Spontana applåder i pressrummet och topp placering både av juryn och av det röstande folket. Då måste det vara rätt låt som vinner. Och ja, helt plötsligt hittade jag mig själv på Melodifestivalen. Lika otippat som trevligt, till stor del på grund av trevliga sällskapet Jonna som inte bara skriver som en gudinna utan aldrig blir hetsig och stressig. En god motpool alltså, det kan vi alla behöva...
Våra torsbygrabbar var glada över att fått massor av folkets röster och kvällens mest underhållande i green room var att se Bert Karlsson pusta och tränga sig runt för att få ge en "spontan" kram till den artist som råkade ha kameror riktade mot sig.
Det mest fascinerande är... att det faktiskt är himla roligt!
3 kommentarer:
Haha! Visst ÄR det?! Man sugs in i den där förbannade bubblan hur man än kämpar för att stå emot. Hemskt kul att få träffa dig!
Ja! Så himla fint att ses nu! Och det var ju faktiskt kul med hela kalaset, min 24 h bubbla var ju lite mindre än den sexveckors bubbla du brukar leva i :) Lagom, det är ett ganska fint ord när allt kommer omkring!
Loreenbilden är superfin
Skicka en kommentar