Finbesök med köksfika. Ingrid var hemma i Karlstad och det firar vi med kanelbulle, några aviga och räta och Livet i stort, bara så där. Grymt bra.
På kvällen böjer jag spanska verb, lurar över dativ och ackusativ och tänker att "till nästa gång ska jag fan ha läst det här." 
Fast det är lättare nu än sist. För fem år sedan, när jag var hästaupair och läste spanska för invandrare. Tragglade Bollen Är Rund och Katten Är Till Vänster tillsammans med ett gäng ryska och marockanska hembiträden. Det började dåligt. De höll på att ramla av stolarna och samlades i en viskande och stirrande klunga när de fick veta att de två svenskorna jobbade med att rida cavallos (=hästar). Det stirrades än värre när vi berättade mer om vårt jobb, att vi började åtta på morgonen och jobbade till halv fem, att vi var i gång hela dagen och att vi red tre eller fyra hästar om dagen (illvrål från marockanska damerna) och handjobbade (longerade unghästar) minst lika många (nytt illvrål).
När vår finfina spanskalärare Jesus rett ut den lilla skillnaden mellan cavallos (= hästar) och caballeros (= gentlemän) blev stämningen grymt mycket bättre.
Det kommer att gå lättare med spanskan den här gången. Alldeles säkert.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar