söndag 28 november 2010

Food, booze & boogie

Efter Brisbane, som väl egentligen inte fick någon chans att göra ett intryck och därför nöjer vi oss med att konstatera att ljuvliga Go Betweens (Åh, Malmö i mitt hjärta!) kommer därifrån.
Att det samma helg som vi droppade förbi råkade vara THE ASHES a.k.a crickethysteri kan ju Brisbane som stad inte heller lastas för.
Tanken efter en dag i Brisbane var Gold Coast, att glida runt bland solbrända surfare, slappa på stränderna och kanske ge sig ut på beach party framåt småtimmarna.
Icke.
Är det inte ashes så är det schoolies, Australiens motsvarighet till Springbreak med 70 000 berusade 16-åringar som precis slutat skolan och som firar med att äta sockervadd och slå varandra blodiga i Surfers paradise.
Efter två nyhetsinslag med svettiga poliser som med tom blick mumlade om förstärkning la vi om planerna och åkte norrut till Sunshine coast istället.
Noosa it is!
I Noosa finns varken cricketfans eller aspackade 16-åringar. Här finns istället världens finaste blandning av slackerfolk med bräda under armen, småhundar i modekläder med matchande husse/matte i släptåg, RIKrikningar med hus som mest liknar borgar och khakiklädda tyskar som spana med kikare för att få syn på koalorna i parken. På det hela taget grymt bra.

Så, listor är också bra. Här kommer Saker Vi Lärt Oss Om Queensland:

* De gillar stora saker här. En av huvudattraktionerna i Queensland är The big pineappel (jag vet att du älskar det Martin…). Än har vi inte sett den, men va fan, en fyra meter hög pelikan är helt okej substitut.

* Att fotvandra i Converse och bikini är ett fint sätt att fira första advent.Speciellt bland blyga koalor och glada surfare.

* Att folket från OZ och bleka svenskar inte har riktigt samma syn på vad Familjebil är. Vi kryssade fegt och förståndigt i ”familjebil” a.k.a kombi. När vi skulle hämta bil på morgonen fick vi en blåmetallic Holden med en himlans massa hästkrafter. Jag skulle precis protesterna när pappa leende greppar nyckeln och gasar iväg. Antingen har de andra premisser här eller också finns det någonstans ett besviket grabbgäng som rattar runt en trött (säkert beige) kombi och misslyckas komplett med strandraggandet på Gold Coast...

* Att beachfolket kan vara nästan lika svåra att upptäcka...
...som vägen hem ibland.

*Att det är ganska ovärt att köra två och en halv timme enkel väg för att se på sand…

Martin, om vi gifter oss – då vet jag var vi borde ha bröllopsfesten!

Inga kommentarer: