För en minut sedan startade första deltävlingen av schlagerschlaget.
I ärlighetens namn är det mig likgiltigt om Finland placerar sig före Albanien eller ej.
Alltså har jag plenty of time att göra något jag funderat på ganska länge. Uppdatera blogglänkarna och presentera lite bra bloggar.
Anders Steiner är min urduktiga före detta kollega på Västerviks-Tidningen som inspirerar genom att ständigt vara nyfiken och pepp på nytt. Vi var dreamteam på VT - Anders, Ellen och jag!
Kalle är vännen jag ser alldeles för sällan, den som var med på de första stapplande stegen i yrket, som det har gjorts otaliga festivaler tillsammans med och som är... sjukt bra, helt enkelt. Mästerlig fotograf med nördigt stort teknikintresse, det tackar jag för och så även arbetsplatsen Fojo.
Carro är systers barndomskompis som kommer från ön därhemma, har en fantastisk blick för allt som är vintagevackert och läser bildjournalistik i Sundsvall precis som jag gjort.
Dum är gammal klasskompis från Sunkvall, matredaktör som gör fantastiska saker med svenska språket. Läs och håll med.
Erik är tokduktig fotograf som varit både toppkollega och favoritkonkurrent och nu mest bara bra människa. Frilans i Stockholm och står man bara ut med gubbgnället finns det en hel del guldkorn i bloggen.
Lina är klasskompis från Sunkan. Vi har överlevt C-uppsatssamboskap utan att döda varandra, bara en sån sak. Lina är dessutom grym fotograf och har en ohälsosam förmåga att hamna mitt i schlagret -varenda jävla år för Bladet.
Biller är suverän serietecknare som gör strippar där asgarv och magont möts. Från Värmland även om jag kopplar ihop henne med Malmö eftersom det är där jag har träffat henne.
Nöjesbloggen är favoritfolket på röd tidning som skriver om nöje, de hade kunnat göra det ännu oftare om du frågar mig.
Skavanker är min genombegåvade gymnasieklasskompis Pär med fantastisk musiksmak.
Utsocknes är min senaste bloggförälskelse. Fan vet vilka de är, men otäckt roligt är det.
Tina är glädje, glam och galghumor och ständig vikarie i det röda tidningshuset.
Östadbyväg är världens bästa familj med Lina i spetsen. Vi sågs, vi synade, vi gillade varandra. Innan jag visste ordet av åkte jag med på familjesemster till Kolmården. Nu fyller de snart en hel minibuss själva...
Det finns mer, massor, såklart. Men nu ska jag stoppa om min stackars hals som gör stalltipset monsterförkylning till en lågoddsare och ser hur det går för Moldavien...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar