Fast samtidigt helt rätt taktik. Med en stadig grund om lite drygt en flaska rödvin i kroppen (från i går, alltså, helt galen är jag inte) har jag varit genuint trevlig. Hela dagen. Mot alla.
Det blir en fantastisk utställning, med fantastiska bilder av väldigt duktiga människor.
Grymt bra.
Och vilket ljuvligt jobb det kan vara. Gå runt och titta på bilder. Prata foto. Lära sig och inspireras. Det ska jag minnas nästa "fotografera av 247 nästan identiska sidor ur en handskriven bok"-session.
Jag vet inte vem Lowa är. Även Lowas föräldrar är helt okända för mig. Trots det vill jag rycka upp dem, skaka om dem och fråga Hur I Helvete Tänkte Ni Där?!
Kvällens soundtrack: Gogol Bordello - mustascher och punkpolka, det är fint det. När det blir för stompigt byter vi till Anna von Hausswolff genomdesperata PJ Harveyaktiga-sång.
Fint så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar